Christel

Hästar har varit mitt stora intresse så länge jag kan minnas (skyller på min mamma :) :), på vintern mellan mitt fjärde och femte år var det dags att börja min ridkarriär. Eftersom detta är många år sen och vid den tiden fanns det inte så mycket ponnyer i Sverige eller ridskola för små barn. Man var tvungen att ha börjat skolan sa dom på ridskolan för att få börja!! Ridskolan påstod att man inte kunde höger och vänster innan! Pyttsan jag visste minsann det men jag fick inte börja ändå. Mamma och jag åkte runt till lite olika stallar som hyrde ut hästar (mest gamla travare = stora hästar). Förmodligen inte det bästa för en liten tjej men är man häst och rid tokig så är man!

Nu har jag äntligen fått min ponnyridskola, rida har jag hunnit göra i många år och förhoppningsvis så kommer jag kunna lära många barn rida på små ponnyer farmöver istället för att ”skava” runt barbacka på stora travare...

Vår familj köpte in första hästen 1972, det var ingen ponny utan en liten stor häst på 152 cm, det blev min följeslagare i många år. Jag både hoppade och red dressyr på honom.

Jag började tävla hoppning bland stora hästar redan vid 10-års ålder, första rosetten tog jag när jag var 11-år och sen var jag ”hejdlös” med min vita lilla häst som hette Sporrhöken.

Jag har hunnit med att vara tävlingsaktiv i både hoppning, fälttävlan och dressyr. Men sen flera år tillbaka är det enbart dressyr, att det blev dressyr beror på att min första egna häst som jag fick i julklapp av mina föräldrar 1978, ett brunt sto som hette Natalie hon var mest lämpad för dressyr. Natalie tävlade jag i dressyr och avlade på, hon fick 6 st. föl varav Nyancé blev min tävlingshäst under många år. Nyancé är mamma till Bizzniz som jag tävlar svår klass dressyr med.

Mina första arbeten var med hästar, först som hästskötare åt en dressyrtävlingsryttare, sen på Ridskolan i Lycksele, därefter som lägerledare på en stor anläggning i Skåne.

I 20-års åldern arbetade jag som ridlärare på Tomelilla Ridklubb, där vi hade ridlektioner, dagridläger och olika kurser. Sen har inriktningen blivit mer dressyr för barn, ungdomar och vuxna. Jag har tränat fram ett stort antal barn och ungdomar till DM, SM starter under 80-talet då jag satsade mycket på att vara tränare.

Det framgår lite av texten ovan att jag även ägnat mig åt en del avelsarbete med mina hästar, det är en stor passion jag har i livet att föda upp hästar, det är helt fantastiskt att kunna få möjlighet att få se hur fölungar utvecklas. Jag har dessutom förmånen att själv kunna rida och tävla individer som är mina egna uppfödningar. Förhoppningsvis kommer det födas några föl på Ponnylyckan framöver.

Jag har arbetat civilt under många år och bedrivit mitt hästintresse vid sidan om, visst har jag funderat många gånger att ”göra slag i saken” och satsa fullt ut på hästar men inte förrän Ponnylyckan dök upp blev det av. Vi är inne på 12e året med Ponnylyckan och det sker ständig nya projekt och utveckling.

Christel